| Summary: | Syftet med studien är att demonstrera hur nya och allt större korpusar kan ge oss djupare insikter i svensk och norsk språkhistoria. Detta illustreras av den ganska nya satsadverbtypen underligt/klokt nog, t.ex. underligt nog var ingen hemma. För att hitta ett förstabelägg för konstruktionstypen år 2000 fanns bara den stora historiska svenska ordboken (SAOB) att tillgå; där hit-tades ett belägg från 1839. År 2014 var den svenska Litteraturbanken, där stora delar av den klassiska svenska litteraturen finns digitaliserad, redan väl utbyggd, och ett belägg från 1833 hittades. I dag, år 2020, är så gott som alla viktiga svenska tidningar från 1700-talet och framåt digitalt tillgäng-liga via Kungliga biblioteket, och nu kan konstruktionstypen spåras tillbaka till åtminstone 1805. Som framgår av studien är utvecklingen i Norge och norskan, såväl vad gäller digitala textmaterial som den aktuella konstrukt-ionstypen, i allt väsentligt parallell.
|
|---|