Definithet, bestämdhet och artikelbruk – en missad svårighet i L2-svenska?
En välkänd svårighet för inlärare av L2-svenska är komplexiteten kring definithet, bestämdhet och artikelbruk (DBA). Flera studier har indikerat att inlärare som saknar morfologisk bestämdhetsmarkering i sitt L1 har svårare för strukturer inom DBA, men att även inlärare med motsvarande strukturer i...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | Article |
| Language: | English |
| Published: |
University of Oslo Library
2023-12-01
|
| Series: | Acta Didactica Norden |
| Subjects: | |
| Online Access: | https://journals.uio.no/adnorden/article/view/9800 |
| _version_ | 1797385764261068800 |
|---|---|
| author | Anna Flyman Mattsson Eeva-Liisat Nyqvist |
| author_facet | Anna Flyman Mattsson Eeva-Liisat Nyqvist |
| author_sort | Anna Flyman Mattsson |
| collection | DOAJ |
| description |
En välkänd svårighet för inlärare av L2-svenska är komplexiteten kring definithet, bestämdhet och artikelbruk (DBA). Flera studier har indikerat att inlärare som saknar morfologisk bestämdhetsmarkering i sitt L1 har svårare för strukturer inom DBA, men att även inlärare med motsvarande strukturer i sitt L1 har rapporterats ha svårigheter. I denna artikel redogör vi för hur den komplexitet som DBA utgör i svenskan presenteras i svenska Sfi-läromedel för inlärare med varierande L1 (sju bokserier) och finländska läromedel avsedda för finskspråkiga tonåringar som lär sig svenska i grundskolan och gymnasiet (sex bokserier). De olika läromedlens CEFR-nivåer varierar mellan A1 och B1. Resultaten visar att den komplexa helheten i DBA inte adresseras i något av läromedlen. De finska läromedlen behandlar fler detaljer kring denna problematik än de svenska – till exempel substantivets form efter adjektiviska pronomen – troligen på grund av att DBA utgör en notorisk svårighetskälla för finskspråkiga svenskinlärare. Även det faktum att svensk grammatik kontrasteras med den finska stöder detta antagande. Gemensamt för läromedlen i båda länderna är att direkt anafor får mer utrymme än de olika typerna av definit betydelse, vilket inte stämmer överens med hur vanlig den är i svenskan samt att förhållandet mellan form och betydelse inte tas upp. En konsekvens av denna förenkling av DBA-problematiken är att det i stället kan försvåra inlärningen, oavsett om inlärarna har motsvarigheter i sitt L1 eller inte.
|
| first_indexed | 2024-03-08T21:58:58Z |
| format | Article |
| id | doaj.art-68ec9c100d7c4c758a134fa5328616c3 |
| institution | Directory Open Access Journal |
| issn | 2535-8219 |
| language | English |
| last_indexed | 2024-03-08T21:58:58Z |
| publishDate | 2023-12-01 |
| publisher | University of Oslo Library |
| record_format | Article |
| series | Acta Didactica Norden |
| spelling | doaj.art-68ec9c100d7c4c758a134fa5328616c32023-12-19T16:03:47ZengUniversity of Oslo LibraryActa Didactica Norden2535-82192023-12-0117410.5617/adno.9800Definithet, bestämdhet och artikelbruk – en missad svårighet i L2-svenska?Anna Flyman Mattsson0Eeva-Liisat Nyqvist1Lunds universitetHelsingfors universitet En välkänd svårighet för inlärare av L2-svenska är komplexiteten kring definithet, bestämdhet och artikelbruk (DBA). Flera studier har indikerat att inlärare som saknar morfologisk bestämdhetsmarkering i sitt L1 har svårare för strukturer inom DBA, men att även inlärare med motsvarande strukturer i sitt L1 har rapporterats ha svårigheter. I denna artikel redogör vi för hur den komplexitet som DBA utgör i svenskan presenteras i svenska Sfi-läromedel för inlärare med varierande L1 (sju bokserier) och finländska läromedel avsedda för finskspråkiga tonåringar som lär sig svenska i grundskolan och gymnasiet (sex bokserier). De olika läromedlens CEFR-nivåer varierar mellan A1 och B1. Resultaten visar att den komplexa helheten i DBA inte adresseras i något av läromedlen. De finska läromedlen behandlar fler detaljer kring denna problematik än de svenska – till exempel substantivets form efter adjektiviska pronomen – troligen på grund av att DBA utgör en notorisk svårighetskälla för finskspråkiga svenskinlärare. Även det faktum att svensk grammatik kontrasteras med den finska stöder detta antagande. Gemensamt för läromedlen i båda länderna är att direkt anafor får mer utrymme än de olika typerna av definit betydelse, vilket inte stämmer överens med hur vanlig den är i svenskan samt att förhållandet mellan form och betydelse inte tas upp. En konsekvens av denna förenkling av DBA-problematiken är att det i stället kan försvåra inlärningen, oavsett om inlärarna har motsvarigheter i sitt L1 eller inte. https://journals.uio.no/adnorden/article/view/9800svenska som L2komplexitetbestämdhetläromedel |
| spellingShingle | Anna Flyman Mattsson Eeva-Liisat Nyqvist Definithet, bestämdhet och artikelbruk – en missad svårighet i L2-svenska? Acta Didactica Norden svenska som L2 komplexitet bestämdhet läromedel |
| title | Definithet, bestämdhet och artikelbruk – en missad svårighet i L2-svenska? |
| title_full | Definithet, bestämdhet och artikelbruk – en missad svårighet i L2-svenska? |
| title_fullStr | Definithet, bestämdhet och artikelbruk – en missad svårighet i L2-svenska? |
| title_full_unstemmed | Definithet, bestämdhet och artikelbruk – en missad svårighet i L2-svenska? |
| title_short | Definithet, bestämdhet och artikelbruk – en missad svårighet i L2-svenska? |
| title_sort | definithet bestamdhet och artikelbruk en missad svarighet i l2 svenska |
| topic | svenska som L2 komplexitet bestämdhet läromedel |
| url | https://journals.uio.no/adnorden/article/view/9800 |
| work_keys_str_mv | AT annaflymanmattsson definithetbestamdhetochartikelbrukenmissadsvarighetil2svenska AT eevaliisatnyqvist definithetbestamdhetochartikelbrukenmissadsvarighetil2svenska |