Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling

Ett akademiskt ordförråd betraktas generellt som oumbärligt för akademisk litteracitet, t.ex. för att läsa och förstå akademiska texter. Bedömning av akademisk ordkunskap kan vara relevant i en rad utbildningssammanhang. Syftet med den här studien var att validera ett flervalstest av receptivt svens...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Marcus Warnby, Hans Malmström, Camilla Bardel
Format: Article
Language:English
Published: Cappelen Damm Akademisk NOASP 2022-05-01
Series:Nordic Journal of Literacy Research
Subjects:
Online Access:https://nordicliteracy.net/index.php/njlr/article/view/3282/6443
_version_ 1818214692804362240
author Marcus Warnby
Hans Malmström
Camilla Bardel
author_facet Marcus Warnby
Hans Malmström
Camilla Bardel
author_sort Marcus Warnby
collection DOAJ
description Ett akademiskt ordförråd betraktas generellt som oumbärligt för akademisk litteracitet, t.ex. för att läsa och förstå akademiska texter. Bedömning av akademisk ordkunskap kan vara relevant i en rad utbildningssammanhang. Syftet med den här studien var att validera ett flervalstest av receptivt svenskt akademiskt ordförråd. Ur ett befintligt frekvensbaserat ordnivåtest extraherades ett svenskt akademiskt vokabulärtest (SAVT). SAVT mäter akademisk ordkunskap utifrån En svensk akademisk ordlista, ESAO. Förstudier följdes av revideringar av SAVT. Därefter administrerades testet tillsammans med en enkät med frågor om social och språklig bakgrund samt självskattad språklig kompetens till 551 gymnasieelever i högskoleförberedande program. Statistiska och lexikala analyser av resultaten genomfördes. Reliabilitet och variation var tillräckligt goda för att kunna diskriminera testdeltagares olika kunskapsnivåer på gruppnivå. En positiv samvariation mellan testresultat och självskattad läsförmåga samt testresultatskillnader mellan grupper av olika kön och förstaspråk stärkte validitetsargumentet. De lexikala analyserna visade att ordens frekvens och polysemi, liksom nyansskillnader i betydelse mellan vissa alternativord, kunde innebära särskilda svårigheter för testdeltagarna, vilket kan ses som typiskt för en testgrupp som utvecklar sin akademiska litteracitet. Förslag till vidareutveckling av testet (och av den underliggande listan av akademiska ord), bland annat med utbyggnad av antalet item, diskuteras.
first_indexed 2024-12-12T06:24:14Z
format Article
id doaj.art-6e18597457d6449c95e7cca1d60013a7
institution Directory Open Access Journal
issn 2464-1596
language English
last_indexed 2024-12-12T06:24:14Z
publishDate 2022-05-01
publisher Cappelen Damm Akademisk NOASP
record_format Article
series Nordic Journal of Literacy Research
spelling doaj.art-6e18597457d6449c95e7cca1d60013a72022-12-22T00:34:49ZengCappelen Damm Akademisk NOASPNordic Journal of Literacy Research2464-15962022-05-018110612710.23865/njlr.v8.3282njlr.v8.3282Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutvecklingMarcus WarnbyHans MalmströmCamilla BardelEtt akademiskt ordförråd betraktas generellt som oumbärligt för akademisk litteracitet, t.ex. för att läsa och förstå akademiska texter. Bedömning av akademisk ordkunskap kan vara relevant i en rad utbildningssammanhang. Syftet med den här studien var att validera ett flervalstest av receptivt svenskt akademiskt ordförråd. Ur ett befintligt frekvensbaserat ordnivåtest extraherades ett svenskt akademiskt vokabulärtest (SAVT). SAVT mäter akademisk ordkunskap utifrån En svensk akademisk ordlista, ESAO. Förstudier följdes av revideringar av SAVT. Därefter administrerades testet tillsammans med en enkät med frågor om social och språklig bakgrund samt självskattad språklig kompetens till 551 gymnasieelever i högskoleförberedande program. Statistiska och lexikala analyser av resultaten genomfördes. Reliabilitet och variation var tillräckligt goda för att kunna diskriminera testdeltagares olika kunskapsnivåer på gruppnivå. En positiv samvariation mellan testresultat och självskattad läsförmåga samt testresultatskillnader mellan grupper av olika kön och förstaspråk stärkte validitetsargumentet. De lexikala analyserna visade att ordens frekvens och polysemi, liksom nyansskillnader i betydelse mellan vissa alternativord, kunde innebära särskilda svårigheter för testdeltagarna, vilket kan ses som typiskt för en testgrupp som utvecklar sin akademiska litteracitet. Förslag till vidareutveckling av testet (och av den underliggande listan av akademiska ord), bland annat med utbyggnad av antalet item, diskuteras.https://nordicliteracy.net/index.php/njlr/article/view/3282/6443akademiskt ordförrådsvenskaförsta- & andraspråktestvaliditet
spellingShingle Marcus Warnby
Hans Malmström
Camilla Bardel
Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling
Nordic Journal of Literacy Research
akademiskt ordförråd
svenska
första- & andraspråk
test
validitet
title Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling
title_full Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling
title_fullStr Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling
title_full_unstemmed Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling
title_short Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling
title_sort ett svenskt akademiskt vokabulartest revidering validering och forslag pa vidareutveckling
topic akademiskt ordförråd
svenska
första- & andraspråk
test
validitet
url https://nordicliteracy.net/index.php/njlr/article/view/3282/6443
work_keys_str_mv AT marcuswarnby ettsvensktakademisktvokabulartestrevideringvalideringochforslagpavidareutveckling
AT hansmalmstrom ettsvensktakademisktvokabulartestrevideringvalideringochforslagpavidareutveckling
AT camillabardel ettsvensktakademisktvokabulartestrevideringvalideringochforslagpavidareutveckling