Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling
Ett akademiskt ordförråd betraktas generellt som oumbärligt för akademisk litteracitet, t.ex. för att läsa och förstå akademiska texter. Bedömning av akademisk ordkunskap kan vara relevant i en rad utbildningssammanhang. Syftet med den här studien var att validera ett flervalstest av receptivt svens...
Main Authors: | , , |
---|---|
Format: | Article |
Language: | English |
Published: |
Cappelen Damm Akademisk NOASP
2022-05-01
|
Series: | Nordic Journal of Literacy Research |
Subjects: | |
Online Access: | https://nordicliteracy.net/index.php/njlr/article/view/3282/6443 |
_version_ | 1818214692804362240 |
---|---|
author | Marcus Warnby Hans Malmström Camilla Bardel |
author_facet | Marcus Warnby Hans Malmström Camilla Bardel |
author_sort | Marcus Warnby |
collection | DOAJ |
description | Ett akademiskt ordförråd betraktas generellt som oumbärligt för akademisk litteracitet, t.ex. för att läsa och förstå akademiska texter. Bedömning av akademisk ordkunskap kan vara relevant i en rad utbildningssammanhang. Syftet med den här studien var att validera ett flervalstest av receptivt svenskt akademiskt ordförråd. Ur ett befintligt frekvensbaserat ordnivåtest extraherades ett svenskt akademiskt vokabulärtest (SAVT). SAVT mäter akademisk ordkunskap utifrån En svensk akademisk ordlista, ESAO. Förstudier följdes av revideringar av SAVT. Därefter administrerades testet tillsammans med en enkät med frågor om social och språklig bakgrund samt självskattad språklig kompetens till 551 gymnasieelever i högskoleförberedande program. Statistiska och lexikala analyser av resultaten genomfördes. Reliabilitet och variation var tillräckligt goda för att kunna diskriminera testdeltagares olika kunskapsnivåer på gruppnivå. En positiv samvariation mellan testresultat och självskattad läsförmåga samt testresultatskillnader mellan grupper av olika kön och förstaspråk stärkte validitetsargumentet. De lexikala analyserna visade att ordens frekvens och polysemi, liksom nyansskillnader i betydelse mellan vissa alternativord, kunde innebära särskilda svårigheter för testdeltagarna, vilket kan ses som typiskt för en testgrupp som utvecklar sin akademiska litteracitet. Förslag till vidareutveckling av testet (och av den underliggande listan av akademiska ord), bland annat med utbyggnad av antalet item, diskuteras. |
first_indexed | 2024-12-12T06:24:14Z |
format | Article |
id | doaj.art-6e18597457d6449c95e7cca1d60013a7 |
institution | Directory Open Access Journal |
issn | 2464-1596 |
language | English |
last_indexed | 2024-12-12T06:24:14Z |
publishDate | 2022-05-01 |
publisher | Cappelen Damm Akademisk NOASP |
record_format | Article |
series | Nordic Journal of Literacy Research |
spelling | doaj.art-6e18597457d6449c95e7cca1d60013a72022-12-22T00:34:49ZengCappelen Damm Akademisk NOASPNordic Journal of Literacy Research2464-15962022-05-018110612710.23865/njlr.v8.3282njlr.v8.3282Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutvecklingMarcus WarnbyHans MalmströmCamilla BardelEtt akademiskt ordförråd betraktas generellt som oumbärligt för akademisk litteracitet, t.ex. för att läsa och förstå akademiska texter. Bedömning av akademisk ordkunskap kan vara relevant i en rad utbildningssammanhang. Syftet med den här studien var att validera ett flervalstest av receptivt svenskt akademiskt ordförråd. Ur ett befintligt frekvensbaserat ordnivåtest extraherades ett svenskt akademiskt vokabulärtest (SAVT). SAVT mäter akademisk ordkunskap utifrån En svensk akademisk ordlista, ESAO. Förstudier följdes av revideringar av SAVT. Därefter administrerades testet tillsammans med en enkät med frågor om social och språklig bakgrund samt självskattad språklig kompetens till 551 gymnasieelever i högskoleförberedande program. Statistiska och lexikala analyser av resultaten genomfördes. Reliabilitet och variation var tillräckligt goda för att kunna diskriminera testdeltagares olika kunskapsnivåer på gruppnivå. En positiv samvariation mellan testresultat och självskattad läsförmåga samt testresultatskillnader mellan grupper av olika kön och förstaspråk stärkte validitetsargumentet. De lexikala analyserna visade att ordens frekvens och polysemi, liksom nyansskillnader i betydelse mellan vissa alternativord, kunde innebära särskilda svårigheter för testdeltagarna, vilket kan ses som typiskt för en testgrupp som utvecklar sin akademiska litteracitet. Förslag till vidareutveckling av testet (och av den underliggande listan av akademiska ord), bland annat med utbyggnad av antalet item, diskuteras.https://nordicliteracy.net/index.php/njlr/article/view/3282/6443akademiskt ordförrådsvenskaförsta- & andraspråktestvaliditet |
spellingShingle | Marcus Warnby Hans Malmström Camilla Bardel Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling Nordic Journal of Literacy Research akademiskt ordförråd svenska första- & andraspråk test validitet |
title | Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling |
title_full | Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling |
title_fullStr | Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling |
title_full_unstemmed | Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling |
title_short | Ett svenskt akademiskt vokabulärtest – revidering, validering och förslag på vidareutveckling |
title_sort | ett svenskt akademiskt vokabulartest revidering validering och forslag pa vidareutveckling |
topic | akademiskt ordförråd svenska första- & andraspråk test validitet |
url | https://nordicliteracy.net/index.php/njlr/article/view/3282/6443 |
work_keys_str_mv | AT marcuswarnby ettsvensktakademisktvokabulartestrevideringvalideringochforslagpavidareutveckling AT hansmalmstrom ettsvensktakademisktvokabulartestrevideringvalideringochforslagpavidareutveckling AT camillabardel ettsvensktakademisktvokabulartestrevideringvalideringochforslagpavidareutveckling |