Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - En historisk och samhällskritisk studie
1970-talet var ett decennium då barnlitteratur av mer radikal karaktär kom att få genombrott. Gamla hierarkier mellan vuxna och barn ifrågasattes och nya institutioner kom att porträtteras i litteraturen. Under detta decennium var Gunilla Wolde en av de mest framträdande barnlitteraturförfattarna i...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Article |
| Language: | Danish |
| Published: |
Cappelen Damm Akademisk NOASP
2014-02-01
|
| Series: | Nordisk Barnehageforskning |
| Subjects: | |
| Online Access: | https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/707 |
| _version_ | 1827882111353225216 |
|---|---|
| author | Ylva Odenbring |
| author_facet | Ylva Odenbring |
| author_sort | Ylva Odenbring |
| collection | DOAJ |
| description | 1970-talet var ett decennium då barnlitteratur av mer radikal karaktär kom att få genombrott. Gamla hierarkier mellan vuxna och barn ifrågasattes och nya institutioner kom att porträtteras i litteraturen. Under detta decennium var Gunilla Wolde en av de mest framträdande barnlitteraturförfattarna i Sverige. Hennes Emma böcker är fortfarande bland de mest populära barnböckerna i Sverige. Föreliggande artikel baseras på en kritisk analys av hur den jämställda familjen och förskolan porträtteras i Emma böckerna. Trots att böckerna på många sätt präglas av 70-talets ideologiska strömningar visar analyserna att familjen, förskolläraren och förskolebarnet porträtteras på ett normativt sätt.
The seventies was an era where non-normative children’s literature became a new trend. Old hierarchies between adults and children were questioned and new institutions were portrayed in literature. In Sweden, Gunilla Wolde, was one of the most predominant authors during this decade. Her Emma books are still among the most popular children’s books in Sweden. Taking this as a point of departure this article is based on a critical analysis of how the gender-equal family and preschool are portrayed in the Emma books. Despite Wolde’s radical approach the analysis shows that the author is trapped in stereotypical understandings of the family, the preschool teacher and the preschool child. |
| first_indexed | 2024-03-12T18:50:46Z |
| format | Article |
| id | doaj.art-a2aacf74d9b64af1ba927364b596e2b9 |
| institution | Directory Open Access Journal |
| issn | 1890-9167 |
| language | Danish |
| last_indexed | 2024-03-12T18:50:46Z |
| publishDate | 2014-02-01 |
| publisher | Cappelen Damm Akademisk NOASP |
| record_format | Article |
| series | Nordisk Barnehageforskning |
| spelling | doaj.art-a2aacf74d9b64af1ba927364b596e2b92023-08-02T07:17:50ZdanCappelen Damm Akademisk NOASPNordisk Barnehageforskning1890-91672014-02-01710.7577/nbf.707505Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - En historisk och samhällskritisk studieYlva Odenbring0University of Gothenburg1970-talet var ett decennium då barnlitteratur av mer radikal karaktär kom att få genombrott. Gamla hierarkier mellan vuxna och barn ifrågasattes och nya institutioner kom att porträtteras i litteraturen. Under detta decennium var Gunilla Wolde en av de mest framträdande barnlitteraturförfattarna i Sverige. Hennes Emma böcker är fortfarande bland de mest populära barnböckerna i Sverige. Föreliggande artikel baseras på en kritisk analys av hur den jämställda familjen och förskolan porträtteras i Emma böckerna. Trots att böckerna på många sätt präglas av 70-talets ideologiska strömningar visar analyserna att familjen, förskolläraren och förskolebarnet porträtteras på ett normativt sätt. The seventies was an era where non-normative children’s literature became a new trend. Old hierarchies between adults and children were questioned and new institutions were portrayed in literature. In Sweden, Gunilla Wolde, was one of the most predominant authors during this decade. Her Emma books are still among the most popular children’s books in Sweden. Taking this as a point of departure this article is based on a critical analysis of how the gender-equal family and preschool are portrayed in the Emma books. Despite Wolde’s radical approach the analysis shows that the author is trapped in stereotypical understandings of the family, the preschool teacher and the preschool child.https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/707GenderFamilyPreschoolChildren's literaturefamiljenförskolan |
| spellingShingle | Ylva Odenbring Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - En historisk och samhällskritisk studie Nordisk Barnehageforskning Gender Family Preschool Children's literature familjen förskolan |
| title | Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - En historisk och samhällskritisk studie |
| title_full | Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - En historisk och samhällskritisk studie |
| title_fullStr | Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - En historisk och samhällskritisk studie |
| title_full_unstemmed | Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - En historisk och samhällskritisk studie |
| title_short | Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - En historisk och samhällskritisk studie |
| title_sort | emmaboken den jamstallda familjen och forskolan en historisk och samhallskritisk studie |
| topic | Gender Family Preschool Children's literature familjen förskolan |
| url | https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/707 |
| work_keys_str_mv | AT ylvaodenbring emmabokendenjamstalldafamiljenochforskolanenhistoriskochsamhallskritiskstudie |