Akademiskt skrivande

I artikeln beskrivs en interventionsstudie med svenska gymnasieelever där den didaktiska potentialen prövas i att visuellt och muntligt synliggöra textlingvistiska variabler som kännetecknar akademiskt, skolrelaterat skriftspråk. Genom dialogisk och metaspråklig undervisning uppmärksammades språkli...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Elisabeth Ohlsson
Format: Article
Language:English
Published: University of Oslo Library 2023-04-01
Series:Acta Didactica Norden
Subjects:
Online Access:https://journals.uio.no/adnorden/article/view/8090
_version_ 1797845292120276992
author Elisabeth Ohlsson
author_facet Elisabeth Ohlsson
author_sort Elisabeth Ohlsson
collection DOAJ
description I artikeln beskrivs en interventionsstudie med svenska gymnasieelever där den didaktiska potentialen prövas i att visuellt och muntligt synliggöra textlingvistiska variabler som kännetecknar akademiskt, skolrelaterat skriftspråk. Genom dialogisk och metaspråklig undervisning uppmärksammades språkliga strukturer, grammatiska konstruktioner och specifik vokabulär i modelltexter och lexikala profiler, där orden visas i färger relaterat till frekvens (Anthony 2021; Fang & Park 2019; Myhill, Jones & Lines 2018). I studien deltog elever från fem högskoleförberedande gymnasie-klasser och interventionen genomfördes i två av klasserna under tre lektioner om 60 minuter vardera över två veckors tid. Inledningsvis skrev alla elever ett förtest som liknade de svenska nationella provens skrivuppgifter vilka eleverna möter åter-kommande i grund- och gymnasieskolan. Uppgiften innehöll bakgrundsfakta och instruktioner om att skriva en utredande text. Därefter arbetade elever och lärare praktiskt tillsammans där metalingvistisk förståelse av texters uppbyggnad skapades utifrån gemensam genom­gång av tetxtypiska drag i olika texter (se Hyland 2016; Rothery 1994). Avslutningsvis fick eleverna i de fem klasserna omarbeta sina skrivuppgifter som ett eftertest (N=74). Textanalys genomfördes av kvantitativa ytstrukturella mått och kvantitativa ämnesrelaterade mått, här fokusera andel långord, ordvariationsindex, verb i passiv form, samt hög- och lågfrekventa ord. De kvalitativa resultaten visar en signifikant ök­ning för eleverna som deltog i interventionen (n=28) gällande fem av sex variabler jämfört med resultaten för kontrollgruppens elever (n=46). Textlängd ingår som en baseline för att kunna relatera och jämföra resultaten där eleverna i interventionsgruppen i eftertesten ”packar” sina texter och därmed arbetar med lexikal densitet. Studiens kvantitativa data presenteras med utdrag av elevers utsagor.
first_indexed 2024-04-09T17:37:47Z
format Article
id doaj.art-ca266124f85f49c38664b812702c07df
institution Directory Open Access Journal
issn 2535-8219
language English
last_indexed 2024-04-09T17:37:47Z
publishDate 2023-04-01
publisher University of Oslo Library
record_format Article
series Acta Didactica Norden
spelling doaj.art-ca266124f85f49c38664b812702c07df2023-04-17T14:23:09ZengUniversity of Oslo LibraryActa Didactica Norden2535-82192023-04-0117110.5617/adno.8090Akademiskt skrivandeElisabeth Ohlsson0Göteborgs universitet I artikeln beskrivs en interventionsstudie med svenska gymnasieelever där den didaktiska potentialen prövas i att visuellt och muntligt synliggöra textlingvistiska variabler som kännetecknar akademiskt, skolrelaterat skriftspråk. Genom dialogisk och metaspråklig undervisning uppmärksammades språkliga strukturer, grammatiska konstruktioner och specifik vokabulär i modelltexter och lexikala profiler, där orden visas i färger relaterat till frekvens (Anthony 2021; Fang & Park 2019; Myhill, Jones & Lines 2018). I studien deltog elever från fem högskoleförberedande gymnasie-klasser och interventionen genomfördes i två av klasserna under tre lektioner om 60 minuter vardera över två veckors tid. Inledningsvis skrev alla elever ett förtest som liknade de svenska nationella provens skrivuppgifter vilka eleverna möter åter-kommande i grund- och gymnasieskolan. Uppgiften innehöll bakgrundsfakta och instruktioner om att skriva en utredande text. Därefter arbetade elever och lärare praktiskt tillsammans där metalingvistisk förståelse av texters uppbyggnad skapades utifrån gemensam genom­gång av tetxtypiska drag i olika texter (se Hyland 2016; Rothery 1994). Avslutningsvis fick eleverna i de fem klasserna omarbeta sina skrivuppgifter som ett eftertest (N=74). Textanalys genomfördes av kvantitativa ytstrukturella mått och kvantitativa ämnesrelaterade mått, här fokusera andel långord, ordvariationsindex, verb i passiv form, samt hög- och lågfrekventa ord. De kvalitativa resultaten visar en signifikant ök­ning för eleverna som deltog i interventionen (n=28) gällande fem av sex variabler jämfört med resultaten för kontrollgruppens elever (n=46). Textlängd ingår som en baseline för att kunna relatera och jämföra resultaten där eleverna i interventionsgruppen i eftertesten ”packar” sina texter och därmed arbetar med lexikal densitet. Studiens kvantitativa data presenteras med utdrag av elevers utsagor. https://journals.uio.no/adnorden/article/view/8090skrivinterventiongymnasieeleverakademiskt skrivandemodelltexterlexikala profilermetaspråk
spellingShingle Elisabeth Ohlsson
Akademiskt skrivande
Acta Didactica Norden
skrivintervention
gymnasieelever
akademiskt skrivande
modelltexter
lexikala profiler
metaspråk
title Akademiskt skrivande
title_full Akademiskt skrivande
title_fullStr Akademiskt skrivande
title_full_unstemmed Akademiskt skrivande
title_short Akademiskt skrivande
title_sort akademiskt skrivande
topic skrivintervention
gymnasieelever
akademiskt skrivande
modelltexter
lexikala profiler
metaspråk
url https://journals.uio.no/adnorden/article/view/8090
work_keys_str_mv AT elisabethohlsson akademisktskrivande