Akademiskt skrivande
I artikeln beskrivs en interventionsstudie med svenska gymnasieelever där den didaktiska potentialen prövas i att visuellt och muntligt synliggöra textlingvistiska variabler som kännetecknar akademiskt, skolrelaterat skriftspråk. Genom dialogisk och metaspråklig undervisning uppmärksammades språkli...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Article |
Language: | English |
Published: |
University of Oslo Library
2023-04-01
|
Series: | Acta Didactica Norden |
Subjects: | |
Online Access: | https://journals.uio.no/adnorden/article/view/8090 |
_version_ | 1797845292120276992 |
---|---|
author | Elisabeth Ohlsson |
author_facet | Elisabeth Ohlsson |
author_sort | Elisabeth Ohlsson |
collection | DOAJ |
description |
I artikeln beskrivs en interventionsstudie med svenska gymnasieelever där den didaktiska potentialen prövas i att visuellt och muntligt synliggöra textlingvistiska variabler som kännetecknar akademiskt, skolrelaterat skriftspråk. Genom dialogisk och metaspråklig undervisning uppmärksammades språkliga strukturer, grammatiska konstruktioner och specifik vokabulär i modelltexter och lexikala profiler, där orden visas i färger relaterat till frekvens (Anthony 2021; Fang & Park 2019; Myhill, Jones & Lines 2018). I studien deltog elever från fem högskoleförberedande gymnasie-klasser och interventionen genomfördes i två av klasserna under tre lektioner om 60 minuter vardera över två veckors tid. Inledningsvis skrev alla elever ett förtest som liknade de svenska nationella provens skrivuppgifter vilka eleverna möter åter-kommande i grund- och gymnasieskolan. Uppgiften innehöll bakgrundsfakta och instruktioner om att skriva en utredande text. Därefter arbetade elever och lärare praktiskt tillsammans där metalingvistisk förståelse av texters uppbyggnad skapades utifrån gemensam genomgång av tetxtypiska drag i olika texter (se Hyland 2016; Rothery 1994). Avslutningsvis fick eleverna i de fem klasserna omarbeta sina skrivuppgifter som ett eftertest (N=74). Textanalys genomfördes av kvantitativa ytstrukturella mått och kvantitativa ämnesrelaterade mått, här fokusera andel långord, ordvariationsindex, verb i passiv form, samt hög- och lågfrekventa ord. De kvalitativa resultaten visar en signifikant ökning för eleverna som deltog i interventionen (n=28) gällande fem av sex variabler jämfört med resultaten för kontrollgruppens elever (n=46). Textlängd ingår som en baseline för att kunna relatera och jämföra resultaten där eleverna i interventionsgruppen i eftertesten ”packar” sina texter och därmed arbetar med lexikal densitet. Studiens kvantitativa data presenteras med utdrag av elevers utsagor.
|
first_indexed | 2024-04-09T17:37:47Z |
format | Article |
id | doaj.art-ca266124f85f49c38664b812702c07df |
institution | Directory Open Access Journal |
issn | 2535-8219 |
language | English |
last_indexed | 2024-04-09T17:37:47Z |
publishDate | 2023-04-01 |
publisher | University of Oslo Library |
record_format | Article |
series | Acta Didactica Norden |
spelling | doaj.art-ca266124f85f49c38664b812702c07df2023-04-17T14:23:09ZengUniversity of Oslo LibraryActa Didactica Norden2535-82192023-04-0117110.5617/adno.8090Akademiskt skrivandeElisabeth Ohlsson0Göteborgs universitet I artikeln beskrivs en interventionsstudie med svenska gymnasieelever där den didaktiska potentialen prövas i att visuellt och muntligt synliggöra textlingvistiska variabler som kännetecknar akademiskt, skolrelaterat skriftspråk. Genom dialogisk och metaspråklig undervisning uppmärksammades språkliga strukturer, grammatiska konstruktioner och specifik vokabulär i modelltexter och lexikala profiler, där orden visas i färger relaterat till frekvens (Anthony 2021; Fang & Park 2019; Myhill, Jones & Lines 2018). I studien deltog elever från fem högskoleförberedande gymnasie-klasser och interventionen genomfördes i två av klasserna under tre lektioner om 60 minuter vardera över två veckors tid. Inledningsvis skrev alla elever ett förtest som liknade de svenska nationella provens skrivuppgifter vilka eleverna möter åter-kommande i grund- och gymnasieskolan. Uppgiften innehöll bakgrundsfakta och instruktioner om att skriva en utredande text. Därefter arbetade elever och lärare praktiskt tillsammans där metalingvistisk förståelse av texters uppbyggnad skapades utifrån gemensam genomgång av tetxtypiska drag i olika texter (se Hyland 2016; Rothery 1994). Avslutningsvis fick eleverna i de fem klasserna omarbeta sina skrivuppgifter som ett eftertest (N=74). Textanalys genomfördes av kvantitativa ytstrukturella mått och kvantitativa ämnesrelaterade mått, här fokusera andel långord, ordvariationsindex, verb i passiv form, samt hög- och lågfrekventa ord. De kvalitativa resultaten visar en signifikant ökning för eleverna som deltog i interventionen (n=28) gällande fem av sex variabler jämfört med resultaten för kontrollgruppens elever (n=46). Textlängd ingår som en baseline för att kunna relatera och jämföra resultaten där eleverna i interventionsgruppen i eftertesten ”packar” sina texter och därmed arbetar med lexikal densitet. Studiens kvantitativa data presenteras med utdrag av elevers utsagor. https://journals.uio.no/adnorden/article/view/8090skrivinterventiongymnasieeleverakademiskt skrivandemodelltexterlexikala profilermetaspråk |
spellingShingle | Elisabeth Ohlsson Akademiskt skrivande Acta Didactica Norden skrivintervention gymnasieelever akademiskt skrivande modelltexter lexikala profiler metaspråk |
title | Akademiskt skrivande |
title_full | Akademiskt skrivande |
title_fullStr | Akademiskt skrivande |
title_full_unstemmed | Akademiskt skrivande |
title_short | Akademiskt skrivande |
title_sort | akademiskt skrivande |
topic | skrivintervention gymnasieelever akademiskt skrivande modelltexter lexikala profiler metaspråk |
url | https://journals.uio.no/adnorden/article/view/8090 |
work_keys_str_mv | AT elisabethohlsson akademisktskrivande |