Kan elever i årskurs 5 lära sig att resonera historiskt? Uttryck för historiskt tänkande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardande

Synen på historieundervisning i grundskolan har förskjutits i linje med förändringar i historiedidaktisk forskning avseende vad som är viktigt att kunna. Redan årskurs 6-elever ska kunna resonera i historia för att nå ett godkänt betyg, vilket mellanstadielärare kan uppfatta är högt ställda krav på...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Heléne Hugo, Elisabet Sandblom, Anders Dybelius
Format: Article
Language:English
Published: Cappelen Damm Akademisk NOASP 2023-06-01
Series:Nordic Journal of Literacy Research
Subjects:
Online Access:https://nordicliteracy.net/index.php/njlr/article/view/3775
_version_ 1797324085936521216
author Heléne Hugo
Elisabet Sandblom
Anders Dybelius
author_facet Heléne Hugo
Elisabet Sandblom
Anders Dybelius
author_sort Heléne Hugo
collection DOAJ
description Synen på historieundervisning i grundskolan har förskjutits i linje med förändringar i historiedidaktisk forskning avseende vad som är viktigt att kunna. Redan årskurs 6-elever ska kunna resonera i historia för att nå ett godkänt betyg, vilket mellanstadielärare kan uppfatta är högt ställda krav på eleverna. Denna studie vill bidra med kunskap om vilka möjligheter historieundervisningen erbjuder årskurs 5-elever när det gäller att resonera historiskt med fokus på både historiskt tänkande och historiespecifik litteracitet. Empirin består av ljudupptagningar från deltagande observation av historieundervisning samt elevtexter. Materialet analyseras utifrån komplementära teorier: en modell för historiskt resonerande och en teori om historiespecifika texter. Dessa representerar två forskningsfält som båda behövs för att nyanserat fånga innehåll och uttryck. Analysen stöds genom ett grammatiskt fokus på temporalitet och kausalitet. Studien visar att mellanstadieelever använder enklare textaktiviteter som återberättelse i historiska resonemang om kontinuitet och förändring. Mindre ofta förekommer komplexa textaktiviteter, t.ex. förklaring och argumentation, vilka är viktiga för exempelvis resonemang om orsaker och konsekvenser. Genom muntlig bearbetning av historiskt stoff öppnas dock möjligheter att pröva mer komplexa former av historiskt resonerande och textaktiviteter. För att ytterligare stödja utvecklingen av förmågan till historiskt resonerande skulle undervisningen dock behöva tydligare synliggöra samhällsstrukturer, kausala samband, pers­pektivtaganden och textstruktur. English abstract Can 5th grade students learn historical reasoning? The expression of historical thinking through reasoning and history-specific literacy in the making History teaching in primary school has shifted in line with changes in history didactic research. By 6th grade, students must have mastered historical reasoning to pass examination. This study contributes knowledge about opportunities that history teaching offers 5th grade students regarding historical reasoning, focusing on both historical thinking and history-specific literacy. Data were generated through participant observation, audio recordings and the compilation of students’ texts. The material has been analysed using two complementary theories: a model for historical reasoning and a theory of history-specific texts. These theories represent two fields of research that are both needed to capture content and expression. The analysis is supported by a grammatical focus on temporality and causality. The study shows that students in grade 5 use simple text activities such as retelling in historical reasoning about continuity and change. Complex text activities, e.g., explanation and argumentation, which are important for reasoning about causes and consequences, occur less often. However, oral processing of historical material offers opportunities to try more complex forms of historical reasoning and text activities. To further support the development of historical reasoning skills, teaching should highlight social structures, causal relationships, perspective-taking and text structure more clearly.
first_indexed 2024-03-08T05:45:09Z
format Article
id doaj.art-d56f638bf2b14148af33c2355486d299
institution Directory Open Access Journal
issn 2464-1596
language English
last_indexed 2024-03-08T05:45:09Z
publishDate 2023-06-01
publisher Cappelen Damm Akademisk NOASP
record_format Article
series Nordic Journal of Literacy Research
spelling doaj.art-d56f638bf2b14148af33c2355486d2992024-02-05T13:53:52ZengCappelen Damm Akademisk NOASPNordic Journal of Literacy Research2464-15962023-06-019110.23865/njlr.v9.3775Kan elever i årskurs 5 lära sig att resonera historiskt? Uttryck för historiskt tänkande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardandeHeléne Hugo0Elisabet Sandblom1Anders Dybelius2Jönköping universityJönköping University, SverigeJönköping University, Sverige Synen på historieundervisning i grundskolan har förskjutits i linje med förändringar i historiedidaktisk forskning avseende vad som är viktigt att kunna. Redan årskurs 6-elever ska kunna resonera i historia för att nå ett godkänt betyg, vilket mellanstadielärare kan uppfatta är högt ställda krav på eleverna. Denna studie vill bidra med kunskap om vilka möjligheter historieundervisningen erbjuder årskurs 5-elever när det gäller att resonera historiskt med fokus på både historiskt tänkande och historiespecifik litteracitet. Empirin består av ljudupptagningar från deltagande observation av historieundervisning samt elevtexter. Materialet analyseras utifrån komplementära teorier: en modell för historiskt resonerande och en teori om historiespecifika texter. Dessa representerar två forskningsfält som båda behövs för att nyanserat fånga innehåll och uttryck. Analysen stöds genom ett grammatiskt fokus på temporalitet och kausalitet. Studien visar att mellanstadieelever använder enklare textaktiviteter som återberättelse i historiska resonemang om kontinuitet och förändring. Mindre ofta förekommer komplexa textaktiviteter, t.ex. förklaring och argumentation, vilka är viktiga för exempelvis resonemang om orsaker och konsekvenser. Genom muntlig bearbetning av historiskt stoff öppnas dock möjligheter att pröva mer komplexa former av historiskt resonerande och textaktiviteter. För att ytterligare stödja utvecklingen av förmågan till historiskt resonerande skulle undervisningen dock behöva tydligare synliggöra samhällsstrukturer, kausala samband, pers­pektivtaganden och textstruktur. English abstract Can 5th grade students learn historical reasoning? The expression of historical thinking through reasoning and history-specific literacy in the making History teaching in primary school has shifted in line with changes in history didactic research. By 6th grade, students must have mastered historical reasoning to pass examination. This study contributes knowledge about opportunities that history teaching offers 5th grade students regarding historical reasoning, focusing on both historical thinking and history-specific literacy. Data were generated through participant observation, audio recordings and the compilation of students’ texts. The material has been analysed using two complementary theories: a model for historical reasoning and a theory of history-specific texts. These theories represent two fields of research that are both needed to capture content and expression. The analysis is supported by a grammatical focus on temporality and causality. The study shows that students in grade 5 use simple text activities such as retelling in historical reasoning about continuity and change. Complex text activities, e.g., explanation and argumentation, which are important for reasoning about causes and consequences, occur less often. However, oral processing of historical material offers opportunities to try more complex forms of historical reasoning and text activities. To further support the development of historical reasoning skills, teaching should highlight social structures, causal relationships, perspective-taking and text structure more clearly. https://nordicliteracy.net/index.php/njlr/article/view/3775undervisninghistoriedidaktikämneslitteracitetskrivutvecklingmellanstadietteaching
spellingShingle Heléne Hugo
Elisabet Sandblom
Anders Dybelius
Kan elever i årskurs 5 lära sig att resonera historiskt? Uttryck för historiskt tänkande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardande
Nordic Journal of Literacy Research
undervisning
historiedidaktik
ämneslitteracitet
skrivutveckling
mellanstadiet
teaching
title Kan elever i årskurs 5 lära sig att resonera historiskt? Uttryck för historiskt tänkande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardande
title_full Kan elever i årskurs 5 lära sig att resonera historiskt? Uttryck för historiskt tänkande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardande
title_fullStr Kan elever i årskurs 5 lära sig att resonera historiskt? Uttryck för historiskt tänkande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardande
title_full_unstemmed Kan elever i årskurs 5 lära sig att resonera historiskt? Uttryck för historiskt tänkande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardande
title_short Kan elever i årskurs 5 lära sig att resonera historiskt? Uttryck för historiskt tänkande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardande
title_sort kan elever i arskurs 5 lara sig att resonera historiskt uttryck for historiskt tankande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardande
topic undervisning
historiedidaktik
ämneslitteracitet
skrivutveckling
mellanstadiet
teaching
url https://nordicliteracy.net/index.php/njlr/article/view/3775
work_keys_str_mv AT helenehugo kaneleveriarskurs5larasigattresonerahistorisktuttryckforhistoriskttankandegenomresonemangochhistoriespecifiklitteracitetivardande
AT elisabetsandblom kaneleveriarskurs5larasigattresonerahistorisktuttryckforhistoriskttankandegenomresonemangochhistoriespecifiklitteracitetivardande
AT andersdybelius kaneleveriarskurs5larasigattresonerahistorisktuttryckforhistoriskttankandegenomresonemangochhistoriespecifiklitteracitetivardande