Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning
Regleringen av svensk forskarutbildning handlar i hög utsträckning om forskningens villkor. Samtidigt har kraven om samverkan med samhället i övrigt, den så kallade ”tredje uppgiften”, fått en alltmer framträdande roll för all forskande personal, därmed också för doktorander. Till detta har också kr...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | Article |
| Language: | Danish |
| Published: |
Cappelen Damm Akademisk NOASP
2012-08-01
|
| Series: | Högre Utbildning |
| Online Access: | https://noasp-sandbox.publicknowledgeproject.org/index.php/hu/article/view/836 |
| _version_ | 1827850310378323968 |
|---|---|
| author | Åsa Lundqvist Mats Benner |
| author_facet | Åsa Lundqvist Mats Benner |
| author_sort | Åsa Lundqvist |
| collection | DOAJ |
| description | Regleringen av svensk forskarutbildning handlar i hög utsträckning om forskningens villkor. Samtidigt har kraven om samverkan med samhället i övrigt, den så kallade ”tredje uppgiften”, fått en alltmer framträdande roll för all forskande personal, därmed också för doktorander. Till detta har också kravet om att forskningsresultaten ska nyttiggöras fogats. Emellertid tycks det ändå som om de institutionaliserade förväntningarna på forskarutbildningen framförallt handlar om vetenskaplig skolning. Högskolelagen ger ingen klarhet i hur den ”tredje uppgiften” skall praktiseras, bara att samverkan skall ske. I den här artikeln studeras vilka praktiska konsekvenser denna reglering har för forskarutbildningens mål och genomförande. Analysen utgår från en fallstudie av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet där prefekter och forskarutbildningsansvariga svarat på frågor om hur regelverken tolkas och efterlevs. Två distinkta teman kan urskiljas i svaren. I det första, handledarskapet som en kollektiv angelägenhet, framhålls vikten av att handledning och lärandemål måste ses som en kollektiv handling samtidigt som denna hållning synliggör svårigheterna att uppnå målen. I det andra temat diskuteras det mångbottnade begreppet nytta, där diskussionerna med all tydlighet visar att nyttobegreppet rymmer många, heterogena och emellanåt motsägelsefulla betydelser. |
| first_indexed | 2024-03-12T10:16:16Z |
| format | Article |
| id | doaj.art-ecdbede48e2f4521977e487793be0d52 |
| institution | Directory Open Access Journal |
| issn | 2000-7558 |
| language | Danish |
| last_indexed | 2024-03-12T10:16:16Z |
| publishDate | 2012-08-01 |
| publisher | Cappelen Damm Akademisk NOASP |
| record_format | Article |
| series | Högre Utbildning |
| spelling | doaj.art-ecdbede48e2f4521977e487793be0d522023-09-02T10:28:32ZdanCappelen Damm Akademisk NOASPHögre Utbildning2000-75582012-08-0122Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledningÅsa Lundqvist0Mats Benner1Sociologiska institutionen, Lunds universitetForskningspolitiska institutet, LURegleringen av svensk forskarutbildning handlar i hög utsträckning om forskningens villkor. Samtidigt har kraven om samverkan med samhället i övrigt, den så kallade ”tredje uppgiften”, fått en alltmer framträdande roll för all forskande personal, därmed också för doktorander. Till detta har också kravet om att forskningsresultaten ska nyttiggöras fogats. Emellertid tycks det ändå som om de institutionaliserade förväntningarna på forskarutbildningen framförallt handlar om vetenskaplig skolning. Högskolelagen ger ingen klarhet i hur den ”tredje uppgiften” skall praktiseras, bara att samverkan skall ske. I den här artikeln studeras vilka praktiska konsekvenser denna reglering har för forskarutbildningens mål och genomförande. Analysen utgår från en fallstudie av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet där prefekter och forskarutbildningsansvariga svarat på frågor om hur regelverken tolkas och efterlevs. Två distinkta teman kan urskiljas i svaren. I det första, handledarskapet som en kollektiv angelägenhet, framhålls vikten av att handledning och lärandemål måste ses som en kollektiv handling samtidigt som denna hållning synliggör svårigheterna att uppnå målen. I det andra temat diskuteras det mångbottnade begreppet nytta, där diskussionerna med all tydlighet visar att nyttobegreppet rymmer många, heterogena och emellanåt motsägelsefulla betydelser.https://noasp-sandbox.publicknowledgeproject.org/index.php/hu/article/view/836 |
| spellingShingle | Åsa Lundqvist Mats Benner Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning Högre Utbildning |
| title | Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning |
| title_full | Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning |
| title_fullStr | Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning |
| title_full_unstemmed | Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning |
| title_short | Kritisk, självständig och nyttig. Mål och praktik i forskarhandledning |
| title_sort | kritisk sjalvstandig och nyttig mal och praktik i forskarhandledning |
| url | https://noasp-sandbox.publicknowledgeproject.org/index.php/hu/article/view/836 |
| work_keys_str_mv | AT asalundqvist kritisksjalvstandigochnyttigmalochpraktikiforskarhandledning AT matsbenner kritisksjalvstandigochnyttigmalochpraktikiforskarhandledning |