Pedagogiska dilemman vid anonymiserad examination och bedömning

För- och nackdelar med anonymisering av examinationer har diskuterats i decennier. Det är inte svårt att förstå varför ämnet har varit brännande och att det varit så under lång tid. Frågan har i hög grad varit studentdriven, både i Sverige och internationellt, och har sin grund i oro för bias vid b...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Johanna Bergqvist Rydén
Format: Article
Language:Danish
Published: Cappelen Damm Akademisk NOASP 2024-01-01
Series:Högre Utbildning
Subjects:
Online Access:https://hogreutbildning.se/index.php/hu/article/view/3980
_version_ 1827364175567912960
author Johanna Bergqvist Rydén
author_facet Johanna Bergqvist Rydén
author_sort Johanna Bergqvist Rydén
collection DOAJ
description För- och nackdelar med anonymisering av examinationer har diskuterats i decennier. Det är inte svårt att förstå varför ämnet har varit brännande och att det varit så under lång tid. Frågan har i hög grad varit studentdriven, både i Sverige och internationellt, och har sin grund i oro för bias vid bedömning och betygsättning. I Sverige infördes anonymisering av examinationer vid många lärosäten för 10–15 år sedan. Åtgärden föregicks dock sällan av diskussioner om eventuella pedagogiska konsekvenser. Senare års  studier av effekterna av anonymisering, tillsammans med kunskaper om hur examination och bedömning påverkar studenters lärande, visar emellertid att en sådan diskussion bör föras. Forskningen har inte kunnat finna tydliga belägg för att anonymisering har positiva konsekvenser i form av minskad bias vid betygsättning. Det finns dessutom risk att centrala kvaliteter som framåtsyftande återkoppling, bedömning av progression, utvecklandet av lärandeorienterade examinationsformer samt en relationsrik högre utbildning motverkas av en examinationskultur som styrs av anonymiseringskrav. I diskussionen som följer argumenterar jag för en viss försiktighet vad gäller tillämpandet av anonymisering samt efterlyser en nyanserad diskussion där studenters lärande står i fokus. ENGLISH ABSTRACT Pedagogical dilemmas when anonymizing examination and assessment Advantages and disadvantages of anonymisation of assessment procedures have been discussed for decades. It is not difficult to understand why the issue has been on the agenda for such a long time. To a large extent, both in Sweden and internationally, it is the students who request anonymisation in examination procedures, and their demands stem from a concern about bias in assessment and grading. In Sweden, anonymized assessment was introduced at many higher education institutions about a decade ago. The implementation, however, was rarely preceded by discussions about potential pedagogical consequences. Research of later years on effects of anonymisation, as well as knowledge about the effects of assessment on student learning, call for a discussion. Researchers have not been able to find evidence of positive consequences of anonymisation in terms of reduced bias in grading. Instead, there is a risk that central qualities in assessment procedures are undermined by an assessment culture steered by requirements on anonymisation. For example, qualities such as feed forward, assessment of progression, the development of learning-oriented assessment forms and a relationship rich higher education are at risk. In this article, I advocate a certain degree of caution when it comes to the implementation of anonymized assessment methods, and call for a nuanced discussion, focusing assessment as a tool for student learning. 
first_indexed 2024-03-08T08:04:07Z
format Article
id doaj.art-ed62e1c8ac194dbaa67ca8670097729b
institution Directory Open Access Journal
issn 2000-7558
language Danish
last_indexed 2024-03-08T08:04:07Z
publishDate 2024-01-01
publisher Cappelen Damm Akademisk NOASP
record_format Article
series Högre Utbildning
spelling doaj.art-ed62e1c8ac194dbaa67ca8670097729b2024-02-02T11:30:29ZdanCappelen Damm Akademisk NOASPHögre Utbildning2000-75582024-01-0113310.23865/hu.v13.3980Pedagogiska dilemman vid anonymiserad examination och bedömningJohanna Bergqvist Rydén0Lunds universitet, Sverige För- och nackdelar med anonymisering av examinationer har diskuterats i decennier. Det är inte svårt att förstå varför ämnet har varit brännande och att det varit så under lång tid. Frågan har i hög grad varit studentdriven, både i Sverige och internationellt, och har sin grund i oro för bias vid bedömning och betygsättning. I Sverige infördes anonymisering av examinationer vid många lärosäten för 10–15 år sedan. Åtgärden föregicks dock sällan av diskussioner om eventuella pedagogiska konsekvenser. Senare års  studier av effekterna av anonymisering, tillsammans med kunskaper om hur examination och bedömning påverkar studenters lärande, visar emellertid att en sådan diskussion bör föras. Forskningen har inte kunnat finna tydliga belägg för att anonymisering har positiva konsekvenser i form av minskad bias vid betygsättning. Det finns dessutom risk att centrala kvaliteter som framåtsyftande återkoppling, bedömning av progression, utvecklandet av lärandeorienterade examinationsformer samt en relationsrik högre utbildning motverkas av en examinationskultur som styrs av anonymiseringskrav. I diskussionen som följer argumenterar jag för en viss försiktighet vad gäller tillämpandet av anonymisering samt efterlyser en nyanserad diskussion där studenters lärande står i fokus. ENGLISH ABSTRACT Pedagogical dilemmas when anonymizing examination and assessment Advantages and disadvantages of anonymisation of assessment procedures have been discussed for decades. It is not difficult to understand why the issue has been on the agenda for such a long time. To a large extent, both in Sweden and internationally, it is the students who request anonymisation in examination procedures, and their demands stem from a concern about bias in assessment and grading. In Sweden, anonymized assessment was introduced at many higher education institutions about a decade ago. The implementation, however, was rarely preceded by discussions about potential pedagogical consequences. Research of later years on effects of anonymisation, as well as knowledge about the effects of assessment on student learning, call for a discussion. Researchers have not been able to find evidence of positive consequences of anonymisation in terms of reduced bias in grading. Instead, there is a risk that central qualities in assessment procedures are undermined by an assessment culture steered by requirements on anonymisation. For example, qualities such as feed forward, assessment of progression, the development of learning-oriented assessment forms and a relationship rich higher education are at risk. In this article, I advocate a certain degree of caution when it comes to the implementation of anonymized assessment methods, and call for a nuanced discussion, focusing assessment as a tool for student learning.  https://hogreutbildning.se/index.php/hu/article/view/3980anonymiseringanonymiseradexaminationbedömningstudenters lärandelärandeorienterad examination
spellingShingle Johanna Bergqvist Rydén
Pedagogiska dilemman vid anonymiserad examination och bedömning
Högre Utbildning
anonymisering
anonymiserad
examination
bedömning
studenters lärande
lärandeorienterad examination
title Pedagogiska dilemman vid anonymiserad examination och bedömning
title_full Pedagogiska dilemman vid anonymiserad examination och bedömning
title_fullStr Pedagogiska dilemman vid anonymiserad examination och bedömning
title_full_unstemmed Pedagogiska dilemman vid anonymiserad examination och bedömning
title_short Pedagogiska dilemman vid anonymiserad examination och bedömning
title_sort pedagogiska dilemman vid anonymiserad examination och bedomning
topic anonymisering
anonymiserad
examination
bedömning
studenters lärande
lärandeorienterad examination
url https://hogreutbildning.se/index.php/hu/article/view/3980
work_keys_str_mv AT johannabergqvistryden pedagogiskadilemmanvidanonymiseradexaminationochbedomning